Kriminalitet på arbetsmarknaden viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet

När man talar om arbetslivskriminalitet – företag och organisationer som medvetet bryter mot regler och avtal som rör arbetslivet – brukar brottsoffren stå i fokus. Människor som kommer hit med löfte om jobb, men blir lurade. De får ofta jobba under orimliga eller farliga villkor och kan i värsta fall utsättas för människohandel eller tvångsarbete.

– De är ofta i beroendeställning till den arbetsgivare som tagit hit dem och har inte sällan blivit vilseledda eller utsatts för hot och våld, säger Anna Lundström.

Anna Lundström.

Samtidigt är arbetskriminaliteten en betydande inkomstkälla för organiserad brottslighet, där kriminella utnyttjar dessa människor som ett medel för att kunna begå skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt. En verksamhet som dessutom växer sig allt större.

– Att runda våra kontrollsystem kopplade till arbetsmarknaden är mer riskfritt och genererar betydligt högre brottsvinster än att till exempel handla med narkotika, säger Anna Lundström. Dessa pengar utgör själva incitamentet till den människoexploatering som pågår.

Systemhotande i längden

Arbetslivskriminaliteten kan ta sig i olika uttryck, allt från enklare regelbrott till komplexa upplägg inom organiserad ekonomisk brottslighet som har kopplingar till kriminella grupperingar både i Sverige och utomlands. Det kan även vara fråga om regelbrott som inte är straffbara, som till exempel avtalsbrott.

– Oseriösa aktörer döljer sig ofta bakom fina fasader, säger Anna Lundström. De tecknar kollektivavtal, säger att de ska betala avtalsenliga löner och sköta arbetsmiljön. De lägger sig också på billigaste pris, eftersom de vet att de sannolikt inte behöver hålla sina löften. De har lärt sig att de flesta inköpare inte gör några uppföljningar.

De enorma brottsvinsterna får den brottsliga verksamheten att fortsätta, vilket i längden kan vara systemhotande. För de seriösa företagen väntar i värsta fall konkurs, eftersom de riskerar att konkurreras ut.

– Summerar vi vad dessa sårbarheter kostar samhället utöver det mänskliga lidandet kan vi konstatera att de skatter som aldrig betalas in till följd av arbetslivskriminaliteten utgör ett av de allvarligaste hoten mot Sveriges välfärdsekonomi idag, säger Anna Lundström.

Ingår i regeringsuppdrag

Att förebygga och bekämpa arbetslivskriminalitet ingår i Ekobrottsmyndighetens kärnuppdrag. Arbetet bedrivs inom hela verksamheten, men också genom att samverka och stötta andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer som har möjlighet att upptäcka brott och vidta åtgärder innan de begåtts. Myndighetens brottsförebyggande specialister genomför också föreläsningar och riktade utbildningsinsatser.

Sedan 2018 ingår Ekobrottsmyndigheten i ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Myndigheten deltar också i arbetet i de regionala centren mot arbetslivskriminalitet, AKC, som numera finns på sju olika orter i Sverige. Här tar man bland annat fram ett myndighetsgemensamt urval till arbetsplatskontroller som sedan utförs av Polismyndigheten, Skatteverket och Arbetsmiljöverket.

Vad kan man göra som privatperson för att stoppa arbetslivskriminaliteten?

– Tänka sig för innan man köper en tjänst eller vara. Att klippa sig eller tvätta bilen, fixa naglarna eller byta däck för någon hundralapp är inte rimligt. Välj istället seriösa företag och betala vad det faktiskt kostar att utföra tjänsten lagligt. Om alla väljer det till synes billigaste alternativet kommer vi till slut inte ha några seriösa företag kvar i dessa branscher längre.

Vad kan man göra om man misstänker arbetslivskriminalitet?

– Tipsa polisen! Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten har en gemensam tipsingång. Polisen läser och bedömer alla tips. Det här är ett allvarligt samhällsproblem som vi behöver lösa tillsammans.