Åtal för grova välfärdsbrott kopplade till tandvårdskliniker

Den misstänkta brottsligheten har pågått under åren 2021 – 2022 och omfattar även grova bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott. De tilltalade, en tandläkare och en ekonomiansvarig, var båda ägare till två numera sålda tandläkarmottagningar i södra Stockholm. Åklagaren yrkar även på näringsförbud i fem år för de tilltalade samt företagsbot på totalt sju miljoner kronor.

EBM:s utredning visar att gärningspersonerna har begärt ersättning för ett mycket stort antal patientbesök som aldrig har ägt rum. Uppgifterna om de påhittade besöken har rapporterats in i ett datasystem som är kopplat direkt till Försäkringskassan. Det handlar om många mindre belopp på 600 – 1 800 kronor och omfattar 6 200 patientbesök fördelat på de två mottagningarna. Sammanlagt uppgår de misstänkta brottsvinsterna till cirka 7,8 miljoner kronor som Försäkringskassan har betalat ut.

– De båda bolagen har skött alla skatter, avgifter och sin bokföring, vilket jag menar är en del i brottsupplägget och i viss mån också skälet till att brottsligheten kunnat fortsätta oupptäckt under en längre tid. Utbetalningarna från Försäkringskassan har bokförts som verkliga intäkter. Det utgör dock bokföringsbrott eftersom utbetalningarna inte kan anses vara inkomster för utförd vård då någon vård ju aldrig har skett, säger Ann Lidén, förundersökningsledare och åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.

Enligt åtalet har man utnyttjat identiteten på personer som inte har använt sitt allmänna eller särskilda tandvårdsbidrag. Bidragen kan sparas i två år. Samtliga identiteter som använts är äldre personer, 65 år och uppåt och spridda geografiskt över hela landet. I de allra flesta fall har personerna inte upptäckt att deras tandvårdsbidrag har använts.

Enligt EBM:s utredning har många av de påhittade patientbesöken rapporterats på udda dagar och tider, såsom helger och helgdagar.

­– Som exempel kan nämnas julafton 2021 där man påstått – och fått ersättning för – 26 patienter som skulle ha varit på den ena kliniken mellan kl. 14.30 och 16.00 och elva patienter på den andra kliniken mellan klockan 16.10 och 16.50. De aktuella patienterna var hemmahörande i bland annat Skåne och Göteborgsområdet. Elva av dem var 96 år eller äldre vid de påstådda besöken, säger Ann Lidén.

I utredningen har kontroll gjorts med cirka 600 av de 6 200 patienterna och ingen av dessa har uppgett att de varit på någon av klinikerna.

Misstankarna om penningtvättsbrott handlar om att delar av utbytet från brottsligheten har investerats i en restaurangverksamhet.

– Som innehavare av en tandläkarmottagning har man givits ett förtroende från Försäkringskassan att sköta sin inrapportering korrekt och ärligt. Detta är ett exempel på tillitsbaserade utbetalningssystem där det saknas tillräckliga kontrollmekanismer och som därför systematiskt utnyttjas av kriminella. Det här är systemhotande brottslighet som hotar vår välfärd, säger Anna-Karin Hansen, chef för EBM:s brottsförebyggande kansli.

– En åtgärd här skulle kunna vara att den vars tandvårdsbidrag används får en elektronisk avisering om detta. Det som framkommit i ärendet visar också att det finns behov att titta på hur vi kan bygga ersättningssystem som är svårare att utnyttja på ett brottsligt sätt, säger Anna-Karin Hansen.

Åklagaren har framställt yrkanden till tingsrätten om förverkande av brottsutbyte på 7,8 miljoner kronor mot de tilltalade och mot respektive bolag. Kvarstad på sammanlagt 14,8 miljoner är beslutad sedan tidigare och tillgångar har säkrats i nära samverkan med Kronofogden.

Den misstänkta brottsligheten anmäldes av Försäkringskassan genom operativa rådet, den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.