Bokföringsbrott

Alla som driver näringsverksamhet ska upprätta en bokföring. Det gäller alla företagsformer. Vissa måste också upprätta bokföring trots att de inte bedriver näringsverksamhet. Det gäller till exempel stiftelser och samfälligheter om deras tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor.

Bokföringen hjälper dig att följa upp verksamheten och styra den mot de mål du ställt upp. Att det finns bokföring i en näringsverksamhet är också nödvändigt för att banken ska kunna skapa sig en bild av hur verksamheten går ekonomiskt. Andra som kan vara intresserade av bokföringen är verksamhetens anställda, borgenärerna (Förklarande text: de som har lånat ut pengar till verksamheten) och olika myndigheter. Skatteverket ska till exempel kunna använda bokföringen för att i efterhand kunna kontrollera att rätt skatt har redovisats.

Bokföringsskyldigheten regleras i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Den innebär att du som är skyldig att upprätta bokföring måste:

• bokföra alla affärshändelser i tid
• se till så att alla bokföringsposter kan verifieras med till exempel kvitton eller fakturor
• spara bokföringen i sju år efter räkenskapsårets slut
• avsluta bokföringen med årsbokslut eller årsredovisning. (I de flesta fall.)

På Bokföringsnämndens hemsida finns mer information om hur du ska sköta din bokföring.

Den som är registrerad företrädare för en verksamhet som är skyldig att upprätta bokföring är också ansvarig för att bokföringen sköts. Detsamma kan gälla den som inte är registrerad företrädare, men ändå bestämmer över verksamheten och rent faktiskt driver den. En registrerad företrädare kan till exempel vara en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en bolagsman i ett handelsbolag. Om en verkställande direktör har utsetts i ett aktiebolag har denne i första hand ansvaret för att bokföringen sköts i aktiebolaget men även styrelseledamöter kan i vissa fall bli ansvariga. För stiftelser och ekonomiska föreningar är det styrelsen som är ansvarig. Den som driver en enskild näringsverksamhet är själv ansvarig för bokföringen.

Du som är ansvarig för bokföringen är fortfarande ytterst ansvarig även om själva bokföringsuppdraget läggs över på någon annan, till exempel en utpekad styrelseledamot, en anställd eller en redovisningsbyrå. Det är ditt ansvar att kontrollera att bokföringen upprättas och att det inte föreligger några stora brister eller felaktigheter. Du är också skyldig att agera om det framkommer omständigheter som tyder på att bokföringen inte sköts.

Om du inte upprättar någon bokföring kan du begå bokföringsbrott, likaså om du på annat sätt med avsikt eller av oaktsamhet (Förklarande text: slarv) missköter den. Det innebär att du kan straffas även om du inte kände till att det var brottsligt. Att inte sköta bokföringen kan även innebära att man begår brottet försvårande av skattekontroll, eftersom bristerna i bokföringen kan leda till att det blir svårare för Skatteverket att kontrollera att rätt skatt har betalats.

Vad är då ett bokföringsbrott? Jo, till exempel att:

• inte bokföra affärshändelser
• slänga kvitton och andra verifikationer
• lämna oriktiga uppgifter i bokföringen
• inte upprätta årsredovisning i till exempel ett aktiebolag eller i vissa stiftelser.

Du kan också begå bokföringsbrott genom att bokföra för sent. När bokföringen ska ske bedöms utifrån vad som är god redovisningssed, vilket fastställs i Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledning.

Hanterar du kontanter i din verksamhet är huvudregeln att de måste bokföras varje dag. Det finns dock undantag, till exempel om du har ett certifierat kassaregister.

Du som bedriver näringsverksamhet måste i de flesta fall upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut för varje räkenskapsår. För ett aktiebolag ska årsredovisningen vara klar senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Den som inte upprättar sin årsredovisning i tid kan komma att straffas för bokföringsbrott. Det gäller även om du har betalat Bolagsverkets förseningsavgifter. Här kan du läsa mer om bokföringsbrott i form av försenade eller inte upprättade årsredovisningar.

Läs mer om detta i ARF (2023:1) sid 19 (pdf) (Öppnas i en ny flik)

Om brottet är grovt, kan man dömas för grovt bokföringsbrott. Ett brott kan vara grovt när:

• det handlar om stora summor pengar
• en falsk handling har använts
• brottet har begåtts systematiskt
• brottet är av särskild farlig art.