EBM ställer sig positiva till att utreda bidragsbrott
NyheterBidragsbrott utreds i dag inte av Ekobrottsmyndigheten, EBM, men det kan det bli ändring på. ”Vi har goda förutsättningar för att ta över ansvaret för den här typen av brottslighet”, säger generaldirektör Monica Rodrigo, sedan myndigheten i dag överlämnade sitt remissvar över delbetänkandet Stärkt samarbete med att bekämpa bidragsbrott till regeringen.
Det var i somras Amir Rostami, särskild utredare för 2021 års bidragsbrottsutredning, presenterade delbetänkandet Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott. Två av förslagen kan innebära dels en utökning av Ekobrottsmyndighetens uppdrag, dels behovet av förstärkt budget och personal.
Utredningen föreslår i betänkandet att mindre allvarliga bidragsbrott ska mötas med sanktionsavgifter i stället för som i dag, av en straffrättslig påföljd. Det innebär att ringa bidragsbrott och brott av normalgraden, där en enskild utbetalning uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp, inte ska hanteras av de brottsutredande myndigheterna utan av de myndigheter, a-kassor och kommuner som beslutat om den felaktiga utbetalningen.
Flera syften
Syftet med sanktionsavgifterna är bland annat att fler överträdelser ska mötas av reaktioner från samhället och att reaktionen ska komma snabbare. Ett annat syfte är att avlasta de brottsutredande myndigheterna för att ge dessa möjlighet att kraftsamla mot de grova och systematiska bidragsbrotten.
Utredningen föreslår också att ansvaret för att utreda bidragsbrott ska flyttas till Ekobrottsmyndigheten. Det kommer framför allt röra sig om grova bidragsbrott och brott av normalgraden där en enskild felaktig utbetalning överstiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån beloppsgränsen kommer det i huvudsak röra sig om brott där företag är inblandade. Det rör sig om cirka 10-15 procent av de bidragsbrott som i dag anmäls, och cirka 800 ärenden per år.
Flera skäl
Utredningen ser flera fördelar med att flytta ansvaret för bidragsbrott till EBM. Ett av skälen är att det, om sanktionsavgifter införs, till största delen kommer att röra sig om bidragsbrott som sker i företag. Utredningen ser därför EBM:s särskilda kompetens och erfarenhet av att utreda brott där företag används som brottsverktyg som ett skäl att flytta ansvaret. Ett annat skäl är att det ger ökade förutsättningar att i bidragsbrottsärenden åtala även för andra ekonomiska brott där företag används, såsom skattebrott och bokföringsbrott. Ytterligare ett skäl är att EBM har hela kedjan, från underrättelseverksamhet till utredning och lagföring, samt ett brottsförebyggande uppdrag.
– Som jag förstår det är det huvudsakliga syftet med förslaget att samhället ska bli bättre på att förebygga och bekämpa bidragsbrott. Jag bedömer att Ekobrottsmyndigheten har den kunskap och kompetens som krävs för att kunna hantera den här typen av brottslighet under förutsättning att vi får tillräckligt med resurser, säger generaldirektör Monica Rodrigo.
Publicerat 2022-10-07.