Ekobrott avgörande för den organiserade brottsligheten

– Kriminella nätverk omsätter enorma summor pengar och använder bolag som brottsverktyg för att finansiera sin brottsliga verksamhet, tvätta pengar och säkra inflödet av brottsvinster. Pengar som istället för att gå till vård, skola och omsorg, finansierar den organiserade brottsligheten. Det skadar den sunda konkurrensen, urholkar förtroendet för staten och påverkar ytterst vår demokrati, säger Anna Karin Hansen, chef för Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande kansli.

Den kriminella ekonomin beräknas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år. Förutom att pengarna tas från välfärden, så försvinner de oftast ut ur landet. En sårbarhet som Ekobrottsmyndigheten ser är att det är enkelt för kriminella att bilda bolag, att kontroller av bokföring och vid kreditgivning brister samt att det är vanligt att utnyttja identiteter och målvakter för att möjliggöra bedrägerier och skattebrott.

– Ekonomisk brottslighet har tio miljoner drabbade. För att förebygga och bekämpa den måste upptäcktsrisken öka och synen på ekobrott skärpas. Lagstiftningen behöver också anpassas till hur brottsligheten ser ut idag. Kriminella har gått från att begå brott i egna bolag till att nu också kultivera bolag för att begå brott.

Detta gör att Ekobrottsmyndigheten ser behov av att utreda möjligheterna till synnerligen grova ekobrott såsom synnerligen grovt skattebrott, respektive synnerligen grovt bokföringsbrott. Den här möjligheten finns idag när det gäller till exempel misshandel eller narkotikabrott, där särskilt allvarlig brottslighet kan medföra en skarpare brottsrubricering.

– Dagens lagstiftning tar inte höjd för de enorma brottsvinster som genereras av systemhotande brottsupplägg med såväl skattebrott som bokföringsbrott. Den tar heller inte höjd för det faktum att ekonomisk brottslighet är blodomloppet i den organiserade brottsligheten där pengar som försvinner från statskassan också används till att återinvestera i annan brottslighet, säger Anna Karin Hansen.