Förebygg kriminalitet på arbetsmarknaden genom upphandling

– Vår erfarenhet visar att många upphandlare och beställare inte vill få in oseriösa aktörer, men de vet inte hur de ska göra för att upptäcka dem. Vår förhoppning är att vägledningen ska stärka dem i deras arbete med att kontrollera sina leverantörer och underleverantörer, säger Anna Lundström, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

Anna Lundström.

Arbetslivskriminalitet handlar om medvetna brott mot olika lagar, regler och avtal i syfte att vinna konkurrensfördelar och tjäna pengar. Exempel är skattebrott, bokföringsbrott, penningtvätt, exploatering av arbetskraft, brott mot arbetsmiljölagar samt utnyttjande av välfärdssystemen. Ytterst slår kriminaliteten mot hela samhället.

– Företag som följer lagar och regler riskerar att konkurreras ut av oseriösa aktörer, skattemedel riskerar att betalas ut till kriminella och arbetstagare riskerar att utnyttjas och exploateras, säger Miia Vuolama, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

Central roll

Arbetslivskriminalitet förekommer i många branscher där varor och tjänster upphandlas av både offentliga och privata inköpare, till exempel bygg, städ, vård och omsorg, samt transporter. Därför har upphandling en central roll i det förebyggande arbetet.

Miia Vuolama. Foto: Mikael Gustavsen

– Genom att ställa relevanta krav och kontrollera dessa kan risker för arbetslivskriminalitet och exploatering av arbetskraft minskas, säger Miia Vuolama. Kontrollerna behöver göras både vid upphandling och löpande under avtalets gång samt kombineras med konsekvenser om avtalsvillkoren inte följs.

Kräver samverkan

För att kunna bekämpa och förebygga arbetslivskriminalitet krävs att myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag och upphandlande aktörer samverkar och använder sin verktygslåda.

– I vägledningen har vi utgått från reglerna för offentlig upphandling, men råden och kontrollerna kan tillämpas både vid offentlig och privat upphandling av tjänster, avslutar Anna Lundström.