Andra följder av brott

En företagsbot innebär böter för ett företag med anledning av att brott har begåtts i näringsverksamheten. Företagsboten för vanliga företag är som lägst 5 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor. För större företag finns en specialreglering och vid särskilt allvarlig brottslighet ska företagets finansiella ställning beaktas. Det högsta beloppet kan då bli 500 miljoner kronor. Som större företag räknas bland annat enskilda näringsidkare och bolag som i medeltal haft 50 anställda och en redovisad nettoomsättning om minst 80 miljoner kronor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Även företag med tillgångar om 40 miljoner kronor kan i vissa fall räknas som större företag.

Förverkande innebär att den som gjort sig skyldig till brott antingen blir av med viss egendom, eller skyldig att betala ett visst belopp som motsvarar värdet av den egendom eller den vinst hen har tillskansat sig på sin brottsliga verksamhet. Att ett värde förklaras förverkat innebär alltså att den som drabbas av förverkandet blir skyldig att betala ett visst belopp till staten.

Även egendom som har använts som hjälpmedel vid brott får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Exempel på sådan egendom kan vara datorer, vapen eller specialpreparerade väskor som används vid butiksstölder. Ett förverkande får bara ske om det inte är oskäligt (Förklarande text: orimligt). Domstolen får alltså göra en avvägning mellan behovet att förverka egendom och ägarens skäl till att få behålla egendomen.

Läs mer om förverkande

Näringsförbud kan en näringsidkare få om hen:

• i näringsverksamhet har begått brott som inte är ringa – alltså har begått ganska allvarliga brott inom sitt företag, till exempel grovt bokföringsbrott
• agerat grovt otillbörligt mot sina fordringsägare (Förklarande text: de som näringsidkaren har lånat pengar från) eller på annat sätt grovt har åsidosatt sina skyldigheter i samband med att en näringsverksamhet har försatts i konkurs. Det kan till exempel röra sig om att näringsidkaren precis innan hen går i konkurs tömmer bolaget på tillgångar så att borgenärerna (Förklarande text: de som näringsidkaren har lånat pengar från) inte får någon betalning i konkursen.
• i avsevärd mån underlåtit att betala skatter, tull och avgifter till staten, det vill säga, struntat i att betala större summor skatter, tull och avgifter till staten

Ytterligare en förutsättning som måste vara uppfylld för att en person ska få näringsförbud är att ett näringsförbud ska vara påkallat från ”allmän synpunkt”. Det innebär att enstaka mindre allvarliga fel inte ska leda till näringsförbud, utan att det ska handla om en bedömning där man kommer fram till att näringsidkaren inte är lämplig att driva verksamhet. I den bedömningen kan en rad omständigheter vägas in som till exempel att näringsidkaren inte deklarerat, inte skött sin bokföring, inte samverkat med olika myndigheter eller att näringsidkaren tidigare dömts för brott i näringsverksamhet.

En person som får näringsförbud får som begreppet antyder inte driva näringsverksamhet, men det är bara ett exempel på vad förbudet innebär. Fler exempel kan du läsa om i faktarutan här intill på denna sida.

Domstolen beslutar om näringsförbud på begäran av åklagare och i vissa fall på begäran av en kronofogde. Domstolen kan i uppenbara fall även besluta om tillfälligt näringsförbud fram till dess att det ordinarie näringsförbudet börjar gälla. Ett näringsförbud gäller i mellan tre och tio år.

Det är straffbart att bryta mot näringsförbudet. Straffet för överträdelse av näringsförbud är fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är straffet böter eller fängelse i högst sex månader.

Om den som dömts för brottet orsakat en person eller ett företag ekonomisk skada, kan den dömda bli skyldig att betala skadestånd, en ekonomisk ersättning. Ofta får den dömda även betala ränta på skadeståndet. Gäller brottet till exempel hot eller våld mot person kan skadeståndet omfatta ersättning för till exempel lidande och bestående men av gärningen.

Läs mer om skadestånd

Skattetillägg är en avgift som en person kan bli tvungen att betala om hen exempelvis lämnar en oriktig uppgift i sin deklaration och uppgiften skulle ha medfört för låg skatt. Avser åtalet skattebrott kan åklagaren föra talan om skattetillägg. I annat fall är det Skatteverket som beslutar om skattetillägg i samband med att de fattar ett skattebeslut.

Brottsofferfonden är en statlig fond dit den som har utsatts för brott kan vända sig för att få ekonomisk kompensation för bland annat det lidande eller bestående men brottet kostat dem. Alla som straffas för ett brott som har fängelse i straffskalan får bidra till att finansiera fonden genom att betala en avgift dit. Avgiften är för närvarande 800 kronor.

Åklagaren kan i vissa fall begära att den som inte är svensk medborgare och som har begått allvarliga eller upprepade brott ska utvisas från Sverige.

Läs mer om utvisning på Åklagarmyndigheten.se