EBM:s lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige
NyheterDen ekonomiska brottsligheten i Sverige kostar årligen det svenska samhället summor i miljardnivåer. I takt med att samhället allt snabbare digitaliseras skapas också nya möjligheter för den organiserade ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt är ett exempel på en brottstyp som har gynnats av den digitala utvecklingen. Detta och mycket annat redovisas i Ekobrottsmyndighetens, EBM:s, lägesbild för den ekonomiska brottsligheten.
I utredningar om ekonomisk brottslighet är bevisning i form av såväl fysiska som digitala handlingar av central betydelse. Inom ramen för en förundersökning säkras bevisning ofta genom att handlingar eller elektroniska informationsbärare tas i beslag efter en husrannsakan. Reglerna om husrannsakan och beslag behöver dock moderniseras och bättre anpassas till dagens nyttjande av elektroniska lösningar. Till exempel måste det införas en möjlighet för åklagare att fatta beslut om undersökning på distans då alltmer information ligger i det så kallade molnet.
– När den organiserade brottsligheten använder moderna tekniska lösningar och tjänster för att begå brott på nya sätt är det avgörande att brottsbekämpande myndigheter kan luta sig mot ett lagstöd som tillåter oss att finnas där brottsligheten finns. Detta för att snabbare upptäcka digitala spår och avbryta pågående brottslighet i större utsträckning än vi har möjlighet idag, säger Erika Howard, förste analytiker vid Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet.
Lägesbilden tas fram vartannat år av EBM:s underrättelseverksamt i samarbete med den övriga operativa verksamheten på EBM.
– Lägesbilden syftar till att ge en ökad kunskap och förståelse för hur ekobrottsligheten i Sverige förändras så att vi kan utvecklas i takt med omvärlden. Lägesbilden fungerar också som underlag från EBM till den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet, säger Erika Howard.
Årets lägesbild visar bland annat att den organiserade ekonomiska brottsligheten sannolikt är integrerad med den organiserade brottsligheten i stort. Den tekniska utvecklingen skapar ökade möjligheter att undvika upptäckt under planering och genomförande av olika former av ekobrott.
– Drivkrafterna bakom den organiserade ekobrottsligheten är de enorma brottsvinsterna, en låg upptäcktsrisk, bland annat genom teknikutvecklingen, samtidigt som straffpåföljderna oftast blir betydligt lägre än annan allvarlig brottslighet, säger Erika Howard.
Brottsvinster behöver genomgå någon form av penningtvätt för att kunna nyttas till konsumtion eller för att investeras i ny eller annan brottslighet. Den ökande utbudet av finansiella betaltjänster underlättar den organiserade ekobrottslighetens möjligheter att genomföra internationella penningtvättsupplägg.
Underrättelseverksamheten vid EBM arbetar för att upptäcka, förhindra och förebygga bland annat penningtvätt. En viktig förutsättning för att kunna upptäcka misstänkt penningtvätt är att kunna få tillgång till finansiell information, till exempel kontoutdrag.
– För att öka lagföringen och för att kunna avbryta pågående brottslighet är det av särskild vikt att vi får tillgång till finansiell information och kontoutdrag för att snabbare kunna följa pengarna. Detta är något som vi med gällande regelverk inte kan göra idag, säger Erika Howard.
En utmaning för brottsbekämpande myndigheter såsom EBM är att brottsligheten blir allt mer internationell.
– Kontroll och lagstiftning är i huvudsak nationell, medan den ekonomiska brottsligheten i allt högre grad är gränsöverskridande. Detta är ett förhållande som utnyttjas av den organiserade brottsligheten och innebär att samverkan med andra myndigheter både inom Sverige och internationellt kommer vara fortsatt mycket viktigt, säger Erika Howard.
Ett annat brottsområde som lägesbilden pekar ut är arbetslivskriminalitet. Det handlar om regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Centralt för brottsuppläggen är användningen av företag som möjliggör utnyttjande arbetskraft och identiteter. Kännetecknande för arbetslivskriminaliteten är att den i hög grad drabbar personalintensiva branscher såsom bygg- städ- och restaurangbranschen.
Publicerat 2021-10-14. Uppdaterat 2021-10-26.