Monica Rodrigo: ”Vi har alla ett ansvar”

Skattebrott, usla löneförhållanden, systematiska konkurser och bedrägerier har blivit allt vanligare inom byggsektorn. Företag och arbetare vittnar om ett system där den som inte följer reglerna får allt svårare att klara sig. Det framgår av den slutrapport som Byggmarknadskommissionen presenterade under en digital konferens den 25 januari. Monica Rodrigo var inbjuden som paneldeltagare och berättar att hon slog ett slag för det brottsförebyggande arbetet.

– Arbetslivskriminalitet är multikriminalitet och spänner över flera myndigheters ansvarsområden. När EBM kommer in i bilden är det ofta redan för sent. Utredningarna tar lång tid, skadan har redan skett och pengarna är ofta borta, säger hon. Därför är det mer effektivt att använda sig av brottsförebyggande metoder.

Ekobrottsmyndigheten utreder och förebygger ekonomisk brottslighet som ofta berör arbetslivskriminalitet. Insatserna riktar sig bland annat till andra myndigheter och aktörer som bedriver tillsyn och kontroll, och som därmed har större möjligheter att ingripa tidigt. Då ekobrottslingar ofta är mycket kunniga om olika författningar och regelverk och därmed vet precis var ”hålen” finns, satsar man också på att identifiera dessa hål och ”täppa till dem”.

– Vi ser att brottsligheten är omfattande och har ökat de senaste åren, men också att de oseriösa aktörerna är större och har ”finare fasader”. Det är ofta fråga om gränsöverskridande, organiserad brottslighet, säger Monica Rodrigo.

Arbetskraften som utnyttjas är ofta utländsk. Det rör sig både om EU-medborgare och tredjelandsmedborgare, men också om papperslösa. Ibland är personerna med på uppläggen, ibland blir de lurade eller tvingade.

– När det gäller bolag som används ser vi att man använder sig av utländska bolag, svenska filialer samt av svenska bolag, säger Monica Rodrigo.

Ekobrottsmyndigheten anser att alla aktörer som kommer i kontakt med arbetslivskriminalitet kan och behöver göra mer.

– Vi tror att kunskapen om arbetslivskriminalitet och dess konsekvenser behöver stärkas i hela kedjan, säger Monica Rodrigo. Här behövs också en effektiv samverkan mellan myndigheterna, men också sekretesslättnader så att myndigheterna kan dela adekvat information med varandra, och skydda den som delas.

Även de som köper byggtjänsterna – de offentliga upphandlarna, har ett ansvar. De oseriösa aktörerna har lärt sig att ha ”fina fasader” och därför är de inte tillräckligt att endast kontrollera F-skatt och registrering för moms och arbetsgivaravgifter eller skatteskulder, menar Monica Rodrigo.

– Det är viktigt att man som offentlig upphandlare gör en riskbedömning inför en upphandling och verkligen kontrollerar de företag man avser att sluta ett avtal med. Skattemedel ska endast användas till seriös verksamhet, säger hon. Samma sak gäller givetvis för privata upphandlare.

Arbetsmarknadens parter har både ett ansvar och en möjlighet att stå upp för de seriösa bolagen.

– I många fall ser vi dock att lönerna som betalas ut understiger det som överenskommits centralt, säger Monica Rodrigo och menar att kraven på medlemmarna måste bli högre.

För även byggbolagen har ett ansvar. Ekobrottsmyndigheten ser att användandet av underleverantörer ökar, att de förekommer tidigare i kedjan och tar större marknadsandelar.

– Om man väljer att använda sig av underleverantörer, så har man också ett ansvar för att kontrollera dem. Delvis gentemot beställaren, men även gentemot arbetskraften. Och i fortsättningen, ett ansvar för att branschen överlever, avslutar Monica Rodrigo.

Bild: Rickard Kilström, Istock