Årliga förlusten: Över 100 miljarder

Ekonomisk brottslighet, också kallad ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller olika typer av brott. De två vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.

Att anmäla ekobrott kan vem som helst göra. De flesta brott som Ekobrottsmyndigheten, EBM, utreder har anmälts av konkursförvaltare, Skatteverket och allmänheten.

Ekobrott kallas ofta för offerlösa brott eftersom de sällan drabbar en enskild person. Men det stämmer inte. Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem. Staten går årligen miste om skatter och avgifter samtidigt som våra välfärdssystem missbrukas av kriminella. Den sunda konkurrensen påverkas negativt. Bidrag och stöd i form av pengar från välfärdssystemet betalas också ut på felaktiga grunder till personer och företag. Det innebär att pengar som vi alla bidrar med och som skulle ha gått till exempelvis skolor, infrastruktur, vård och omsorg i stället hamnar hos kriminella. Ytterst drabbar den ekonomiska brottsligheten medborgarna. Det gör att vi alla är brottsoffer.

Drygt hälften av anmälningarna till EBM handlar om brott som går ganska fort att utreda. Det är oftast fråga om småföretagare som gör sig skyldiga till bokföringsbrott eller skattebrott. Den andra hälften av anmälningarna tar längre tid. De handlar ofta om företag som i grunden driver en seriös verksamhet, men som av olika anledningar medvetet har begått brott. Det kan också röra sig om företag vars affärsidé är att begå brott.

Företag, ofta aktiebolag, används systematiskt som verktyg för att begå ekobrott. Genom aktiebolaget kan den kriminelle distansera sig från brottsligheten genom att använda sig av målvakter, det vill säga personer som inte har för avsikt att delta i bolagets verksamhet. De kan de också undanhålla skatter och avgifter eller lura till sig ersättningar, bidrag och förmåner. Företaget erbjuder ofta en legitim fasad för att dölja den kriminella verksamheten och möjligheten att tvätta brottsvinster. Med hjälp av ett företag kan kriminella därmed begå brott mot staten, andra företag och enskilda.

De flesta av brotten inom den grova ekonomiska brottsligheten har en tydlig internationell koppling. Den ökade digitaliseringen och globaliseringen har påverkat den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten i stor omfattning. En mer utvecklad teknik möjliggör för kriminella aktörer att dölja sin brottslighet eller begå brotten från utlandet. Brottsupplägg som involverar flera länder försvårar ofta myndigheternas utredningar, vilket medvetet utnyttjas av den organiserade brottsligheten.

Det finns ingen specifik siffra för vad ekobrotten kostar samhället varje år, men statistiken visar att det rör sig om över 100 miljarder kronor. Enligt Skatteverkets skattefelsrapport uppskattades svartarbetet under perioden 2010-2016 till 91 miljarder kronor per år. Lägger man därtill andra skattefel som räknas upp i rapporten, samt annan ekonomisk brottslighet som till exempel kända ärenden som Falcon Funds, så rör det sig om siffror på över 100 miljarder.

De ekonomiska konsekvenserna av de olika brotten skiljer sig dessutom från varandra. Skadorna från ett bokföringsbrott kan till exempel inte jämföras med skadorna från ett skattebrott. Det förra kan inte mätas i pengar medan ett skattebrott är lätt att kvantifiera. Skattebrott har istället ett stort mörkertal. Det finns uppskattningar på att samhället går miste om 5–10 procent av sina årliga skatteintäkter på grund av skattefusk.

Skatteverkets skattefelsrapport 2022 (pdf) (Öppnas i en ny flik)

För att kunna förebygga ekobrott måste man förstå varför de uppstår. EBM har en unik kunskap om den ekonomiska brottsligheten i form av exempelvis brottsanmälningar, statistik, förundersökningar, underrättelseinformation samt medarbetarnas kunskap och erfarenhet. Denna samlade kunskap om brottslighet utgör grunden för vårt brottsförebyggande arbete.

Vi brukar sammanfatta det som att EBM har kunskapen om brottsligheten, medan andra myndigheter som till skillnad från oss bedriver tillsyn eller kontrollverksamhet, har möjligheten att vidta åtgärder. Vår samverkan med dessa myndigheter är därför mycket viktig. Och inte bara myndigheter – att förebygga ekonomisk brottslighet är en bred samhällsinsats som behöver involvera såväl kommuner, som regioner, branschorganisationer, näringslivet och andra samhällsaktörer.