Brott mot borgenärer
Borgenär kallas en person som har lånat ut pengar eller som har ett krav på betalning mot en annan person, en så kallad gäldenär. Här beskriver vi de fyra vanligaste brotten mot borgenärer.
Låt oss börja med ett exempel:
Kalle lånar ut 150 000 kronor till sin svägerska Anna, som driver en restaurang. Hon vill renovera restaurangköket. Kalle är då borgenär. Anna å sin sida är gäldenär. Kalle litar på sin svägerska och bryr sig inte om att titta närmare på hennes bokföring. Han vet därför inte att restaurangen har gått riktigt dåligt de senaste åren och att Anna är på obestånd. Det betyder att hon sedan en lång tid tillbaka har haft stora problem med ekonomin.
Kalle och Anna är ju båda fysiska personer, men en borgenär och en gäldenär kan också vara juridiska personer. Juridiska personer består av bolag i olika former som till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
Vara på obestånd
Borgenärsbrott begås som regel när näringsidkaren – i det här fallet Anna, eller företaget har ekonomiska problem och därför inte kan betala igen sina skulder. Problemen har dessutom pågått ett tag, det handlar alltså inte om tillfälliga betalningssvårigheter. Det kallas att näringsidkaren eller företaget är på obestånd.
Skadar borgenärer
Vissa åtgärder som vidtas när ett obestånd föreligger, eller när det finns risk för obestånd, kan vara straffbara om de skadar borgenärerna. Anna riskerar alltså straff om hon, för att lösa sina ekonomiska problem, börjar vidta åtgärder som på något sätt skulle kunna skada Kalle eller hans verksamhet ekonomiskt. Ett exempel på en sådan åtgärd är om Anna väljer att betala en viss borgenär trots att den skulden egentligen inte är förfallen till betalning och det samtidigt finns andra borgenärer som har rätt till betalning före den som Anna väljer.
Ljuga om tillgångar
Borgenärsbrott kan också begås genom att gäldenären – Anna i det här fallet, till exempel inför eller under en konkurs gör sig av med tillgångar eller lämnar oriktiga uppgifter om tillgångar och skulder. Ett annat exempel är om hon försvårar Kronofogdens arbete genom att lämna oriktiga uppgifter till myndigheten när egendom ska utmätas och säljas för att betala skulder.
Straff
- Fängelse i högst två år.
- För grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
- För ringa bokföringsbrott är straffet böter eller fängelse i högst sex månader.
Fyra borgenärsbrott
-
1. Oredlighet mot borgenär
En person som lånar pengar av någon kallas gäldenär. En person som lånar ut pengar till någon kallas borgenär. Om gäldenären har eller riskerar att få ekonomiska problem men ändå agerar på ett sätt som gör att borgenären riskerar att inte få tillbaka sina pengar, kan gäldenären göra sig skyldig till brottet oredlighet mot borgenär.
Det kan röra sig om att gäldenären gör sig av med egendom som är värda mycket pengar till exempel genom att ge bort egendom eller sälja den till kraftigt underpris.
Detsamma gäller när gäldenären inför en konkurs för ut tillgångar från Sverige eller inte redovisar tillgångar till konkursförvaltaren.
-
2. Försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning
Om en gäldenär, det vill säga, en person som står i skuld till någon (borgenären) inte berättar vilka tillgångar och skulder hen har i samband med en konkurs eller annan exekutiv förrättning, kan hen dömas för brottet försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.
En exekutiv förrättning är en åtgärd som kronofogden vidtar för att den som har ett fastställt betalkrav (borgenären) ska få betalt. Det kan till exempel röra sig om utmätning av egendom – eller exekutiv auktion – som det även kallas när egendom säljs av kronofogden så att borgenären kan få betalt av gäldenären.
Försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning innebär att en person vid konkurs, skuldsanering, F-skuldsanering eller förhandling om offentligt ackord
- inte berättar om alla sina tillgångar
- uppger en skuld som inte finns
- lämnar andra oriktiga uppgifter.
Om de felaktiga uppgifterna rättas innan de används i konkursen eller vid den exekutiva åtgärden anses det inte brottsligt och personen straffas därmed inte.
Den som vid en exekutiv förrättning hittar på osanna uppgifter eller skenavtal och hindrar att egendom tas i anspråk, kan också dömas för brottet försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.
-
3. Otillbörligt gynnande av borgenär
Om en person står i skuld till flera borgenärer, men väljer att bara betala tillbaka till en av dem, fast de andra borgenärerna har samma eller bättre rätt till betalning, kan betalningen bedömas som otillbörligt gynnande av borgenär.
För att bedömas som brottslig handling, räcker det med att det finns en påtaglig risk att andra borgenärers rätt till betalning minskar i den kommande konkursen. Exempel på brottsliga handlingar kan vara om personen:
- gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen till betalning
- betalar med annat än vanliga betalningsmedel
- överlämnar säkerhet som inte var överenskommen vid skuldens tillkomst (till exempel genom att pantsätta egendom som säkerhet för en skuld, trots att skulden uppkom långt tidigare).
En person kan även bli dömd för otillbörligt gynnande av borgenär om hen i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än ovan och det medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt ska förringas avsevärt.
Det är även brottsligt att i hemlighet lämna eller utlova betalning eller annan förmån.
-
4. Vårdslöshet mot borgenär
Om gäldenären, det vill säga den som har lånat pengar, har eller riskerar att få ekonomiska svårigheter men ändå försämrar sin eller företagets ekonomi väsentligt genom att till exempel leva slösaktigt, kan hen dömas för vårdslöshet mot borgenär.
Handlingar som kan vara brottsliga är om personen…
- fortsätter sin rörelse och gör av med mycket pengar utan motsvarande nytta för rörelsen
- lever slösaktigt
- går med på en riskfylld affärsuppgörelse eller en lättsinnig ansvarsförbindelse, som till exempel att gå i borgen för någon eller pantsätta något
Vårdslöshet mot borgenär gäller även om personen inte insåg, men hade skäl att anta, att hen hade ekonomiska problem eller att påtaglig fara fanns för de skulle uppstå.
