Penningtvättsbrott

Penningtvätt handlar om att ”sopa igen” spåren mellan brottet och pengarna, så att pengarnas ursprung kan döljas. En person som tjänar pengar på narkotikaförsäljning kan till exempel dölja detta genom att köpa en kiosk. Om kioskens intäkter är 50 000 kronor i månaden, men påstås vara 300 000 kronor, kan personen i fråga tvätta 250 000 kronor.

I dag begås penningtvättsbrott på många olika sätt. Ett sätt kan vara att man förvarar eller transporterar kontanter för någon annans räkning. Ett annat vanligt exempel är att man använder sig av andra personers konton, så kallade målvakter. Det kan till exempel vara en kompis som av olika anledningar upplåter ett konto. Pengar från brottslig verksamhet kan föras över och förvaras på kontot eller slussas vidare till andra konton. Ett tredje exempel är att man medverkar till att registrera sig som ägare till en bil som köpts för brottspengar.

Läs mer om målvakter

Pengar kan också tvättas med hjälp av fastigheter. Här berättar Anna Lundström, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten i Umeå, hur det går till.

Se klipp från SVT Nyheter Västerbotten den 10 maj 2022 (Öppnas i en ny flik)

Det finns också mer avancerade upplägg där pengar flyttas runt i det finansiella systemet genom olika transaktioner. Syftet är att göra det svårare att följa dess väg. Pengar som kommer från till exempel skattebrott, narkotikabrott, trafficking, bedrägerier eller rån tvättas genom banktransaktioner i flera led, för att sedan kunna användas för exempelvis konsumtion.

En annan typ av penningtvätt är så kallad självtvätt där gärningspersonen tvättar pengar från egen brottslighet. Vid självtvätt kan den som begår brottet vidta olika åtgärder så att till exempel brottspengarna kommer in på det egna bankkontot och så att det ser ut som om pengarna kommer från laglig verksamhet. Det kan till exempel röra sig om insättning av stora summor kontanter där gärningspersonen uppvisar en falsk handling för att ge sken av att det är ärligt förtjänta pengar.

Penningtvättsbrott har allt oftare internationella kopplingar och i takt med att dessa ökar blir brotten också allt grövre. Gärningspersonerna verkar alltmer globalt och använder länder vars finansiella system har luckor som möjliggör penningtvätt.

Enligt rapporten ”Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2019” tvättas cirka 130 miljarder kronor varje år i det svenska finansiella systemet. Det innebär alltså att kriminella lyckas tvätta enorma summor pengar som ofta används till konsumtion och investeringar, men som också kan gå till att finansiera terrorism.

Läs mer: Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism 2020-2021 (pdf)

Om den som medverkar till penningtvätt gör det inom ramen för en näringsverksamhet eller i större skala kan personen dömas för näringspenningtvätt under vissa förutsättningar, även om transaktionen senare skulle visa sig vara legal. Det viktiga är om personen insåg att det fanns en risk att pengarna kom från brottslig verksamhet men ändå medverkade till åtgärden, så kallat klandervärt risktagande. Exempel på klandervärt risktagande har ansetts vara att i en näringsverksamhet ta emot större summor kontanter.

Läs mer om hur du som kontanthandlare kan skydda dig mot penningtvättsbrott (pdf)

I Sverige har vi två lagar som reglerar penningtvätt. År 2014 fick Sverige en lag om straff för penningtvättsbrott som tydligare än tidigare kriminaliserar olika typer av penningtvätt. Den som begår sådana brott kan dömas för penningtvättsbrott eller näringspenningtvätt. Lagen öppnar också upp för att bland annat kunna ta pengar i beslag (Förklarande text: tas om hand i brottsutredningen)under brottsutredningen, liksom att kunna förverka pengar och annan egendom som omfattats av penningtvätt. Mer om det kan du läsa om nedan.

År 2017 kom den så kallade administrativa penningtvättslagen som bland annat reglerar hur banker och andra kreditinrättningar ska agera för att motverka penningtvätt i samhället.

Läs mer om beslag

Den som döms för penningtvättsbrott kan bli fråntagen den summa pengar som tvättats eller den egendom som varit föremål för penningtvätten. Gärningspersonen kan också bli tvungen att betala in ett visst belopp till staten som motsvarar det belopp som tvättats. Det kallas för att pengarna eller egendomen förverkas. Detta gäller inte bara den som begått penningtvättsbrottet, utan kan även drabba andra. En nära anhörig som har fått en bil i gåva kan till exempel bli tvungen att lämna tillbaka den, om den köpts för brottspengar. Bilen kan då förklaras förverkad av domstol.

Läs mer om förverkande

Penningtvättslagen, eller Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, stiftades 2017 för att förhindra penningtvätt. Lagen grundar sig på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som i sin tur baseras på internationella principer från FATF, Financial Action Task Force.

Läs mer om FATF – Financial Action Task Force

Enligt penningtvättslagen ska företag ha en god kunskap om sina kunder, så kallad kundkännedom. Vad företaget behöver göra för att lära känna sina kunder styrs av hur stor risken är för att det ska kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Ju högre risk, desto mer omfattande åtgärder måste företaget vidta.

Företag och personer som bedriver viss typ av näringsverksamhet är skyldiga att anmäla sig till Bolagsverkets penningtvättsregister.

Ett antal myndigheter är involverade inom området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det finns en mängd olika verksamhetsutövare som har skyldigheter enligt den befintliga penningtvättsregleringen. En stor del av arbetet sker i samverkan genom Samordningsfunktionen mot penningtvätt och terrorfinansiering, där representanter från 17 olika organisationer ingår. Ekobrottsmyndigheten bidrar till samarbetet på flera olika sätt.