För dig som är småföretagare

Du ska registrera din näringsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket, eller i vissa fall hos båda beroende på vilken bolagsform verksamheten har. Näringsverksamhet kan bedrivas i olika former. De vanligaste är enskild firma och aktiebolag, men vanligt förekommande är även handelsbolag, kommanditbolag, stiftelser och ekonomiska föreningar.

Ansvarig för det som sker i verksamheten är den som är registrerad företrädare som till exempel styrelseledamot.
Även den som faktiskt bestämmer i företaget utan att vara registrerad har ett ansvar. Det kan röra sig om personer som har ett ägarintresse i företaget och som styr verksamheten med stöd av en generalfullmakt utan att synas utåt i olika företagsregister.

En faktisk företrädare är en person som har det bestämmande inflytandet över medelsförvaltning och drift utan att vara formellt registrerad som företrädare. Kort sagt den som bestämmer vad man ska göra med bolagets pengar och fattar olika beslut om verksamheten.
Den faktiska företrädaren har ofta ett ekonomiskt intresse i verksamheten och äger ibland företaget (aktierna) utan att det syns utåt. Personen agerar ofta med stöd av en generalfullmakt som gör att hen kan ingå avtal och träffa bindande överenskommelser för bolagets räkning.

Sedan några år tillbaka är man också skyldig att till Bolagsverket anmäla om man har en verklig huvudman i ett aktiebolag. En verklig huvudman är i princip samma sak som en faktisk företrädare, det vill säga en person som ytterst kontrollerar aktiebolaget.

Anmäl verklig huvudman på Bolagsverkets.se

Ibland måste du söka tillstånd för din verksamhet. Var tillstånd ska sökas beror på vilken verksamhet det rör. Som exempel kan nämnas att alkoholtillstånd söks hos kommunen och tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik (taxirörelse) söks hos Transportstyrelsen.

Alla som driver näringsverksamhet ska bokföra sina affärshändelser. En affärshändelse är till exempel fakturor, betalningar, kontanta utgifter och inkomster. Om du inte kan sköta din bokföring själv, måste du ordna så att du får hjälp med det. Men du som är företagare är alltid personligen ansvarig för bokföringen, även om du har lämnat den till en redovisningsbyrå. I detta ansvar ligger att kontrollera att bokföringen upprättas samt att det inte föreligger stora brister eller felaktigheter.

• löpande registrera alla affärshändelser i en grund- och huvudbok
• ha ett underlag, en verifikation för varje bokföringspost
• avsluta räkenskapsåret med ett förenklat årsbokslut för de minsta företagen eller en årsredovisning för aktiebolag och stiftelser
• en årsredovisning ska upprättas och fastställas på bolagsstämman senast sex månader efter räkenskapsårets utgång för aktiebolag. Aktiebolag ska lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Annars riskerar bolaget att få förseningsavgifter. För stiftelser gäller att årsredovisningen ska upprättas senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång och att den ska lämnas till Länsstyrelsen
• arkivera och spara all räkenskapsinformation i minst 7 år.

Sköter du inte verksamhetens bokföring kan du bli straffad för det. Företaget riskerar också att få betala företagsbot.

Läs mer om bokföringsbrott

Det finns olika typer av skatt:

• Arbetsgivaravgift är skatt som du betalar för att dina anställda ska få pension och försäkringar.
• Moms är skatt på de varor och tjänster som du köper och säljer.
• Källskatt är skatt som du ska dra bort från de anställdas löner.
• Inkomstskatt är skatt på den slutliga vinst man gör i företaget under ett år
• Punktskatt som är en särskild skatt som tas ut på specifika varor som till exempel tobak.

Det är viktigt att du i rätt tid och på ett korrekt sätt redovisar företagets skatt till Skatteverket. Gör du inte det riskerar företaget att få betala straffavgifter (skattetillägg) och du som företagare kan i värsta fall straffas om du medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller medvetet låter bli att lämna in deklarationer till Skatteverket. Det är också viktigt att företagets skatt betalas in till Skatteverket i rätt tid, annars finns det en risk att du kan drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets obetalda skatteskulder.

Det är viktigt att du ansöker om F-skatt hos Skatteverket. Det behövs när du fakturerar dina kunder. Annars måste kunden betala preliminär skatt för dig. Du som anlitar en konsult eller underentreprenör bör kontrollera att den du anlitar har F-skattsedel eller FA-skattsedel. Om de inte har det är du skyldig att betala preliminär skatt för dem.

Kontanta in- och utbetalningar i en näringsverksamhet ska bokföras senast nästa arbetsdag. Det betyder att du som företagare måste se till att alla in- och utbetalningar registreras dagligen. Det kan ske i till exempel en kassajournal, en kassabok eller ett kassaregister.

Restauranger med serveringstillstånd måste registrera all försäljning i ett certifierat kassaregister. Alla kunder ska kunna få ett kassakvitto. Kassaregister krävs inom alla branscher som har kontanthantering. Exempel är butiker, restauranger och frisörer.

Inom vissa branscher måste man föra så kallade personalliggare. Det betyder att man skriver upp vilka som jobbar hos en och när de jobbar. Om du inte skriver upp dem som jobbar hos dig, kan du bli straffad och få betala böter. Personalliggaren ska innehålla aktuella uppgifter om personalen och när ett arbetspass börjar och slutar. Den ska även ha uppgifter om oavlönad personal, till exempel praktikanter eller personal som är inhyrd från bemanningsföretag. Om du själv, din partner och dina barn under 16 år driver verksamheten utan andra anställda behöver du inte föra personalliggare.

Du som bedriver verksamhet inom följande branscher måste föra personalliggare:

• Byggverksamhet
• Frisör
• Kropps- och skönhetsvård
• Livsmedels- eller tobaksgrossist
• Restaurang
• Service av motorfordon
• Tvätteri

Listan över vilka branscher som kräver personalliggare uppdateras kontinuerligt av Skatteverket. För att kontrollera om den bransch du är verksam i kräver personalliggare bör du besöka deras webbplats.

Läs mer om personalliggare på Skatteverket.se

Det är olagligt att anlita svart arbetskraft och att arbeta svart. Att arbeta svart är att arbeta utan att betala skatt på hela eller delar av inkomsten eller omsättningen. Detta gäller både dig som näringsidkare och de anställda du har.
Att arbeta svart innebär sämre trygghet för dig som näringsidkare, för dina anställda och för dina kunder. Den som arbetar svart får ingen ersättning vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Pensionen blir också lägre.
Du som anlitar svart arbetskraft kan anses vara arbetsgivare och med det följer skyldigheter att till exempel redovisa och betala arbetsgivaravgift. Att inte sköta sina skyldigheter som arbetsgivare kan vara brottsligt.

Att driva näringsverksamhet innebär alltid en ekonomisk risk. Om företaget går dåligt, kan du få ekonomiska svårigheter. Om du då medvetet försämrar leverantörers eller andra fordringsägares möjligheter att få ersättning för sitt jobb eller sina varor kan du dömas till böter eller fängelse för brott mot borgenärer.

Läs mer om borgenärsbrott

Företag som går dåligt anser sig ofta inte ha råd att betala den som sköter bokföringen. Gör du dig av med den som sköter företagets bokföring är risken stor att bokföringen inte sköts som den ska, vilket kan leda till att du som företagare begår bokföringsbrott. Du kan alltså bli straffad och företaget drabbas av företagsbot.

Som nämnts tidigare finns det en risk att du som företagare personligen drabbas ekonomiskt om du missköter företagets skatteredovisning, och även här finns en risk att du straffas.

Läs mer om bokföringsbrott

Läs mer om skattebrott