Straff

Böter är ett straff som betalas i pengar. Böter kan utdömas som:

• penningböter (ett visst bestämt belopp)
• normerande böter
• dagsböter

Penningböter är bestämda till ett visst penningbelopp och används bland annat vid trafikbrott. Normerande böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan.

Dagsböter beräknas i två led där först antalet dagsböter fastställs utifrån hur allvarligt brottet anses vara. Antalet kan då variera mellan 30 till 150 stycken. Om någon ska straffas för flera brott som ger dagsböter kan ett gemensamt straff utdömas där antalet dagsböter kan bli upp till 200 stycken. Storleken på varje dagsbot fastställs sedan med hänsyn till hur den bötfällda personens ekonomi ser ut. Summan kan variera från 50 kronor till 1 000 kronor. Det totala beloppet blir därmed antalet dagsböter multiplicerat med storleken på varje dagsbot. Dagsböterna kan alltså ligga på mellan 1 500 kronor (30 stycken x 50 kronor) och 200 000 kronor (200 stycken x 1 000 kronor).

Det finns en möjlighet att jämka (Förklarande text: minska) dagsböterna om det finns särskilda skäl.

Den som döms att betala böter får ett betalningskrav som innebär att skulden ska betalas inom en viss tid. Betalas inte skulden hamnar den till slut hos kronofogden där ytterligare avgifter tillkommer. Hamnar skulden där utan att betalas kan det leda till att den dömde får en betalningsanmärkning. Detta kan i sin tur leda till att det blir svårare att få banklån eller att hyra bostad.

Samhällstjänst betyder att man istället för att avtjäna ett fängelsestraff – får arbeta oavlönat i ett antal timmar som domstolen har beslutat. Det kan röra sig om som lägst 40 timmar och som högst 240 timmar. Samhällstjänst döms ut bara om den tilltalade själv går med på att genomföra straffet. Samhällstjänst kan kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Om den dömde inte fullföljer sin samhällstjänst kan domstolen meddela denne en varning eller undanröja (Förklarande text: ta bort) påföljden och i stället döma till en annan påföljd som ofta blir fängelse.

Skyddstillsyn innebär att en person som dömts för ett brott kan få slippa fängelse och istället stå under övervakning. En övervakare utses som den dömde måste hålla regelbunden kontakt med under ett år. I vissa fall kan övervakningen pågå under längre tid än ett år.

Skyddstillsyn kan utdömas tillsammans med dagsböter, ett kortare fängelsestraff eller samhällstjänst. Gällande dagsböterna får dessa uppgå till 200 stycken i kombinationen med skyddstillsyn. För att domstolen ska kunna döma till skyddstillsyn i kombination med samhällstjänst krävs att den åtalade samtycker till att göra samhällstjänst. Domstolen kan också besluta att den dömde, som en del av skyddstillsynen, ska genomgå viss behandling för att komma till rätta med missbruk eller psykisk ohälsa. En sådan behandlingsplan förutsätter normalt att den åtalade går med på att följa en sådan plan.

Den som döms till skyddstillsyn står under så kallad prövotid under tre år. Det betyder att domen på skyddstillsyn kan upphävas av domstolen om den dömde begår nya brott under denna treårsperiod. Detsamma gäller om den dömde i övrigt inte sköter sin skyddstillsyn. Det kan röra sig om att hen inte håller kontakten med sin övervakare eller inte fullföljer en samhällstjänst eller ett behandlingsprogram. Innan en dom undanröjs på grund av misskötsamhet är det vanligt att den dömde först meddelas en varning. Upphävs domen bestämmer domstolen en annan påföljd som oftast blir fängelse.

En villkorlig dom kan sägas vara en varning till den dömde att inte fortsätta att begå brott. Den dömde får nämligen i stället för fängelse en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga domen upphävas av domstolen. Upphävs domen bestämmer domstolen en annan påföljd som oftast blir fängelse. I stället för att upphäva domen kan prövotiden också förlängas.

En villkorlig dom kan bli aktuell om den dömde är tidigare ostraffad eller om domstolen gör en bedömning att risken för att den dömde ska begå nya brott är liten. Villkorlig dom kan kombineras med dagsböter eller samhällstjänst. Gällande dagsböterna får dessa uppgå till 200 stycken i kombination med villkorlig dom, det vill säga, fler än om straffet bara är dagsböter.

Fängelse är den mest ingripande påföljden vi har i Sverige. Längden på ett fängelsestraff bestäms bland annat av:

• vilket fängelsestraff som gäller för det eller de brott som den tilltalade dömts för
• vilket samlat straffvärde domstolen anser att brotten har och
• om den misstänkte tidigare har dömts för liknande brottslighet.

Ett fängelsestraff kan normalt sett vara från 14 dagar och upp till tio år för ett enskilt brott. Den som döms för flera brott får ett gemensamt fängelsestraff för dessa brott och då kan fängelsestraffet bli längre.

För mycket allvarliga brott kan ett fängelsestraff bestämmas till upp till 18 år eller till och med livstid. Livstidsstraff förekommer bara vid ett fåtal mycket allvarliga brott som till exempel mord, folkmord och vissa allvarliga terroristbrott. Ett livstidsstraff kan under vissa omständigheter omvandlas till ett tidsbestämt straff när en viss tid av straffet har avtjänats.

I vissa fall kan domstolen besluta att den dömde ska överlämnas till särskild vård. Det gäller personer med ett allvarligt missbruksproblem. Då kan domstolen överlämna åt bland annat socialtjänsten att bestämma lämplig vårdform.

Personer som begått brott där straffet inte endast kan bli böter kan, under vissa förutsättningar, överlämnas till rättspsykiatrisk vård om den dömde lider av allvarlig psykisk störning. Är den allvarliga psykiska störningen så allvarlig att det finns risk att den dömde begår nya allvarliga brott kan domstolen besluta om överlämnande till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket betyder att den dömde hålls inlåst på en stängd avdelning och där får psykiatrisk behandling.

Den som döms till ett fängelsestraff får en kallelse från Kriminalvården att komma till en anstalt för att avtjäna sitt straff. I vissa fall sitter den dömde häktad och kan då flyttas över till en anstalt direkt när domen vunnit laga kraft (Förklarande text: inte längre kan överklagas.).

I vissa fall kan ett kortare fängelsestraff avtjänas med så kallad fotboja. Det innebär att den dömde har ett elektroniskt band runt sin fotled så att Kriminalvården både kan se var personen befinner sig och ge instruktioner om var hen får befinna sig. Normalt är det hemma i bostaden och på arbetsplatsen mellan vissa angivna tider.

Från och med 1 maj 2021 finns också en möjlighet för Kriminalvården att besluta om fotboja för en person som dömts till skyddstillsyn om det anses nödvändigt för att kontrollera att den dömde följer en föreskrift för skyddstillsynen. Det kan till exempel handla om att kontrollera om den dömde uppehåller sig inom ett visst geografiskt område som framgår av föreskriften. Övervakningen med fotboja vid skyddstillsyn får beslutas för högst sex månader åt gången och kan alltså förlängas flera gånger.

Vissa påföljder där den dömde inte är frihetsberövad hanteras av en avdelning inom Kriminalvården som heter frivården. Frivården hanterar bland annat samhällstjänst, övervakare och olika behandlingsprogram.